park
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av park | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | park | parken | parker | parkerna |
| Genitiv | parks | parkens | parkers | parkernas |
park
- /större/ område med gräsmattor och ofta stora mängder av träd och andra växter, ofta med cykel- och gångvägar och ibland med vattendrag, främst avsett som rekreationsplats för människor och andra djur
- Vi går till parken!
[redigera] Sammansättningar
[redigera] Översättningar
anläggning med växtlighet
[redigera] Engelska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av park | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Nominativ | park | parks |
| Genitiv | park's | parks' |
park
[redigera] Verb
| Böjningar av park | Singular | Plural | |
|---|---|---|---|
| 1-2:a pers. | 3:e pers. | ||
| Presens | park | parks | park |
| Preteritum | ◀ | parked | ▶ |
| Perfektparticip | ◀ | parked | ▶ |
| Presensparticip | ◀ | parking | ▶ |
park