prügeln

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Tyska[redigera]

Konjugation för prügeln

Hjälpverb: haben

Infinitiv prügeln
Presensparticip prügelend
Perfektparticip geprügelt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular prügle prüglst prüglt
Plural prügeln prügelt prügeln
Preteritum Singular prügelte prügeltest prügelte
Plural prügelten prügeltet prügelten
Imperativ
Singular - prügle! -
Plural - prügelt! prügeln Sie!
Konjunktiv I
Presens Singular prügele prügelest prügele
Plural prügelen prügelet prügelen
Konjunktiv II
Preteritum Singular prügelte prügeltest prügelte
Plural prügelten prügeltet prügelten

prügeln

  1. slå, prygla; ge stryk, misshandla, aga
  2. (reflexivt: sich prügeln) slå sig
    Besläktade ord: Prügel, Prügelei