rådare

Se även Radare och radare.

Svenska

Substantiv

Böjningar av rådare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rådare	rådaren, vard. rådarn	rådare	rådarna
Genitiv	rådares	rådarens, vard. rådarns	rådares	rådarnas

rådare u

1. enligt folktron ett opersonligt mytiskt väsen som råder och vakar över en bestämd domän

   1968: Värrō: Studier i samernas förkristna offerriter, Hans Mebius:

   Det är för övrigt klart belagt, att jaktriterna inte bara varit en angelägenhet mellan jägaren och hans byte utan också varit avsedda för de s. k. djurens rådare och liknande väsen.

   2022: Naturens rättigheter (Mimers Källa nummer 46):

   Skogen, forsen och stenarna har sina rådare och världen är befolkad, inte bara av människor och djur utan av otaliga väsen vilka också har rätt till sin existens.

   Synonymer: rå