ruta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Innehåll 1 Svenska 1.1 Substantiv 1.2 Verb 1.2.1 Fraser 1.2.2 Besläktade ord 2 Latin 2.1 Substantiv

[redigera] Svenska

[redigera] Substantiv

Böjningar av ruta	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ruta	rutan	rutor	rutorna
Genitiv	rutas	rutans	rutors	rutornas

ruta

1. (vardagligt) (approximativ) rektangel eller tunt (approximativt) rätblock /av något/

   Vill du ha en ruta /av chokladkakan/?

2. (i bowling) en uppställning käglor (från vilken poängen täcker en ruta i poängprotokollet)

   När man spelar bakers, turas man i laget om med att spela en ruta var på samma spelare.

[redigera] Verb

ruta

Böjningar av ruta	Aktiv	Passiv
Infinitiv	ruta	rutas
Presens	rutar	rutas
Preteritum	rutade	rutades
Supinum	rutat	rutats
Imperativ	ruta	–
Particip
Presens	rutande, rutandes
Perfekt	rutad

1. rita eller på annat vis markera ett sammanhängande mönster av rutor på en yta

[redigera] Fraser

• ruta in

[redigera] Besläktade ord

• rutig
• rutad

[redigera] Latin

[redigera] Substantiv

Böjningar av ruta	Singular	Plural
femininum
Nominativ	ruta	rutae
Genitiv	rutae	rutārum
Dativ	rutae	rutīs
Ackusativ	rutam	rutās
Ablativ	rutā	rutīs
Vokativ	ruta	rutae
Lokativ	rutae	rutīs
Ordet tillhör den första deklinationen.

ruta

1. (kryddor) vinruta