saffran

Iransk saffran

Svenska

Substantiv

Böjningar av saffran	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	saffran	saffranet
Genitiv	saffrans	saffranets

saffran

1. dyrbar krydda som utvinns ur saffranskrokus

   Etymologi: Saffran kommer från fornfranskans safran, som är ett latinskt arveord, safranum. Även italienskan och spanskan har ärvt det latinska ordet, zafferano respektive azafrán. Det latinska ordet är i sig ett lånord från arabiska, aṣfar (أَصْفَر), vilket betyder "gul", via paronymen zaʻfarān (زَعْفَرَان), vilket är det arabiska namnet på kryddan.

   Sammansättningar: saffransbulle, saffranskrokus, saffranskuse

Översättningar

krydda  

danska: safran (da) engelska: saffron (en) esperanto: safrano (eo) franska: safran (fr) m italienska: zafferano (it) m latin: safranum (la) nederländska: saffraan (nl) m polska: szafran (pl) m

portugisiska: açafrão (pt) m ryska: шафранm (ru) (šafrán) serbiska: шафран (sr) m, šafran (sr) m slovenska: žafran (sl) m spanska: azafrán (es) m tjeckiska: šafrán (cs) m