sommar

Se även sömmar.

Svenska

Substantiv

Böjningar av sommar	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sommar	sommaren	somrar	somrarna
Genitiv	sommars	sommarens	somrars	somrarnas

sommar

1. (tidsuttryck) den varmaste årstiden, vilken följer våren och kommer innan hösten

   Synonymer: sumor (orsamål)

Etymologi

Av fornsvenska sumar, av en urgermansk med den troliga betydelsen "halvår" och ursprungligen av den urindoeuropeiska roten *semi- med den troliga betydelsen "halv". Besläktat med engelska summer, tyska Sommer, latinska semis, "halv", och forngrekiska ἥμισυς (hemisus), "halv".

Besläktade ord

• somrig

Sammansättningar

• brittsommar
• försommar
• högsommar
• midsommar
• sensommar
• sommardag
• sommargäst
• sommargrönska
• sommarhalvår
• sommaridyll
• sommarjobb
• sommarlov
• sommarmånad
• sommarnatt
• sommarplåga
• sommarromans
• sommarstuga
• sommartid
• sommaruppehåll
• sommarvärme

Översättningar

varmaste årstiden  

armeniska: ամառ (hy) (amar) bokmål: sommer (no) m danska: sommer (da) u engelska: summer (en) estniska: suvi (et) finska: kesä (fi) franska: été (fr) m färöiska: summar (fo) n inuktitut: ᐊᐅᔭ iriska: samhradh (ga ) m italienska: estate (it) japanska: 夏 (ja) (なつ (ja), natsu)

jiddisch: זומער (yi) m (zumer) latin: aestas (la) nederländska: zomer (nl) m nynorska: sommar (nn) m, sumar (nn) m polska: lato (pl) portugisiska: verão (pt) m rumänska: vară (ro) f spanska: verano (es) m tyska: Sommer (de) m vepsiska: keza (vep) älvdalska: såmår (dlc)

Se även

• somras

Nynorska

Substantiv

Böjningar av sommar	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sommar	sommaren	somrar	somrane
Genitiv	sommars	sommarens	somrars	somranes

sommar m

1. (tidsuttryck) sommar

Varianter

• sumar