stopplikt

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
stopplikt

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av stopplikt  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ stopplikt stopplikten
Genitiv stopplikts stoppliktens
vägmärke som anger stopplikt

stopplikt

  1. väjningsplikt med absolut plikt att stanna (före stoppskylten)
    Att passera stopplikt utan att stanna (och vara stillastående) ger i regel indraget körkort.