stuk

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av stuk  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ stuk stuket stuk stuken
Genitiv stuks stukets stuks stukens

stuk n

  1. (kläder, mode) form, snitt, stil
    Lyxiga sammetsmaterial ger det rätta stuket och får synas i såväl möbler som mindre inredningsdetaljer.
    Besläktade ord: stuka, stukbar, stukning
    Jämför: struken, stucken, stukad

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av stuk  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ stuk stukken
Genitiv stuks stukkens
Böjningar av stuk  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ stuk stukket
Genitiv stuks stukkets

stuk n eller u

  1. (byggnadsteknik) stuck, stuckatur
    Synonymer: stukkatur
    Sammansättningar: stukloft, stukroset