tåke
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Substantiv [redigera]
tåke
- (värmländska) dimma
Bokmål [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av tåke | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| femininum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | tåke | tåka | tåker | tåkene |
| Genitiv | tåkes | tåkas | tåkers | tåkenes |
| Böjningar av tåke | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| maskulinum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | tåke | tåken | tåker | tåkene |
| Genitiv | tåkes | tåkens | tåkers | tåkenes |
tåke f eller m
Nynorska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av tåke | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| femininum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | tåke, tåka | tåka | tåker, tåkor | tåkene, tåkone |
| Genitiv | tåkes, tåkas | tåkas | tåkers, tåkors | tåkenes, tåkones |
tåke f
