tǫng

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även töng, tong och tóng.

Fornnordiska[redigera]

Substantiv[redigera]

tǫng f

  1. (verktyg) tång
    taka einhvert, ná einhverju, með tǫng
    Grammatik: Gen. tangaʀ, pl. tangiʀ och tengʀ.