utrum

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Innehåll 1 Svenska 1.1 Substantiv 1.1.1 Etymologi 1.1.2 Översättningar

[redigera] Svenska

[redigera] Substantiv

utrum

1. (grammatik) ett genus som förkommer i svenska och flera andra språk.

[redigera] Etymologi

Kommer av latinska uter - "någon (av de två)". Kallas även n-genus. I modern svenska står utrum i motsats till neutrum-genus (neuter - "ingendera (av de två)"). I traditionell svensk grammatik delade man ofta upp utrum i maskulinum, femininum och reale (även kallat realgenus), där de båda första var ord med grammatiskt kön, medan reale var köns-neutrala ord (eller där tidigare könstillhörighet försvunnit språkmässigt).

[redigera] Översättningar

• danska: fælleskøn ^(da)
• engelska: common ^(en)
• isländska: samkyn ^(is)
• nederländska: gemeenschappelijk geslacht ^(nl)
• tyska: Utrum ^(de) n