värnplikt

Svenska

Substantiv

Böjningar av värnplikt	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	värnplikt	värnplikten
Genitiv	värnplikts	värnpliktens

värnplikt

1. den skyldighet som ett lands medborgare har att utbilda sig för och delta i landets militära försvar

Synonymer

• militärtjänstgöring
• lumpen

Översättningar

• bokmål: verneplikt ^(no) mf
• engelska: conscription ^(en)
• finska: asevelvollisuus ^(fi)
• franska: service militaire ^(fr)
• nynorska: verneplikt ⁽ⁿⁿ⁾ f
• spanska: servicio militar ^(es)
• tyska: Wehrpflicht ^(de) f

Se även

värnpliktig

värnpliktsvägrare