ärende

Svenska

Substantiv

Böjningar av ärende	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ärende	ärendet	ärenden	ärendena
Genitiv	ärendes	ärendets	ärendens	ärendenas

ärende

1. mindre (arbets)uppgift; uppdrag
2. fråga, fall eller mål som tas upp till behandling

Översättningar

uppgift  

engelska: errand (en), commission (en) finska: asia (fi), tehtävä (fi)

polska: sprawa (pl) tyska: Besorgung (de) f

till behandling  

finska: asia (fi)

tyska: Angelegenheit (de) f