örnunge

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av örnunge  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ örnunge örnungen örnungar örnungarna
Genitiv örnunges örnungens örnungars örnungarnas

örnunge

  1. unge av rovfågeln örn

Översättningar[redigera]