Appendixdiskussion:Grammatik

Hör denna typ av information hemma i Hjälp-namnrymden eller i Appendix-namngrymden (se [1])? Övriga hjälpsidor (som fortfarande nu ligger i Wiktionary:Hjälp handlar om hjälp gällande användandet av Wiktionary som sådant, och inte om språkliga frågor. Själv tycker jag nog att Appendixnamnrymden är lämpligare. Vad tänker ni? ~ Dodde 12 juni 2008 kl. 17.57 (CEST)

Å andra sidan så tenderar, med undantag för en eller två liknande grammatiksidor, appendixsidorna snarare innehålla olika sorters listor över ord, och inte egentlig textuell information. Vill vi ha in den här typen av information *också* i den namnrymden, eller är detta något som bör befinna sig i en egen namnrymd? Jag lutar nog när allt kommer omkring åt det senare... (då ska kort sagt de två existerande sidorna flyttas hit, snarare än tvärtom). \Mike 12 juni 2008 kl. 18.08 (CEST)

Vi har även Appendix:Om som skriver

"Appendix på Wiktionary har syftet att vara ett komplement till uppslagsorden - här finns listor och tabeller över uppslagsord inom väl avgränsade områden".

\Mike 12 juni 2008 kl. 18.10 (CEST)

Vad som bör finnas är väl väsentligare än vad som just nu finns där. "Appendix har syftet att vara ett komplement till ordboken" - här passar väl grammatisk information in. "Här finns listor och tabeller över uppslagsord" - detta stämmer ju, men det står ingenstans om att innehållet i Appendix-namnrymden bör begränsas till detta innehållet. Att Appendixnamnrymden inte är det perfekta stället gör ju inte att Hjälpnamnrymden automatiskt blir det perfekta stället. Jag ser bara inte hur grammatisk information riktigt passar in i "hjälp"-begreppet. Grammatisk information som anges på dessa sidor är ju ytterligare information som egentligen hör till artiklarna, men som vore orimligt att ha med i varje artikel. Hur information som egentligen hör till ordboken gör ett hopp ut i hjälpnamnrymden ser jag inte logiken bakom. Titta exempelvis på innehållet i motsvarande hjälpnamnrymden på engelskspråkiga Wiktionary: [2]. Motsvarande appendix-namnrymden används vidare på engelskspråkiga Wiktionary som svenskspråkia Wiktionarys appendixsidor med listor och tabeller, men även om grammatiksidor som avses i den här diskussionen: [3]. Jag vet inte, men om nu appendixnamnrymden av någon anledning känns väldigt fel, är väl en möjlighet isåfall att skapa en ny namnrymd med namnet "Grammatik". ~ Dodde 12 juni 2008 kl. 18.52 (CEST)

Jag *funderade på*, jag har inte uttryckt att det absolut måste vara si eller så ;) Ok, då ger jag mig på att flytta nu. \Mike 13 juni 2008 kl. 14.20 (CEST)

Vet inte om jag missuppfattade dig - "egen namnrymd" tolkar jag som en ny namnrymd med namnet "Grammatik", medan du strax därefter föreslog att sidorna under appendix skulle flyttas till hjälpnamnrymden. Om det gäller en ny namnrymd "Grammatik" så är jag inte emot det, men vet inte riktigt ännu vad jag tycker, vad jag egentligen främst vände mig emot var att ha dem i hjälpnamnrymden. ~ Dodde 13 juni 2008 kl. 14.38 (CEST)

Med "egen namnrymd" så menade jag nog mest "någon namnrymd där de inte blandas ihop med appendix-listorna", men egentligen... jag tycker nog att det är en ganska trivial fråga, och så länge som det går att hitta sidorna så lägger jag nog hellre ned tid på att arbeta på dem än argumentera för vad de ska eller inte ska heta ;) (Och min "inkonsekvens" ovan beror på att det är så jag funderar när jag ställs inför en fråga där jag inte redan har en klar uppfattning - försöker reda ut för mig själv, och för övriga i diskussionen, vad jag ser som för- och nackdelar med de olika alternativen, samt vad som måste göras i de olika scenarierna.) \Mike 13 juni 2008 kl. 14.52 (CEST)

Hehe, ok ;) ~ Dodde 13 juni 2008 kl. 15.36 (CEST)

Hör denna information hemma på wiktionary?!

Wiktionary och Wikipedia finns för två olika anledningar. Är det inte så att hela detta appendix skulle passa bättre på Wikipedia? Förhoppningsvis finns det redan ganska bra fakta där som man kan använda sig av vid en eventuell flytt. –dMoberg 17 juni 2008 kl. 23.12 (CEST)

Detta är en internetbaserad ordbok. I vanliga ordböcker brukar ofta liknande information finnas. Jag tycker att den informationen hör hemma här också i såfall. "85" 17 juni 2008 kl. 23.14 (CEST)

Wiktionary och Wikipedia är ju systerprojekt. Wikipedia har exempelvis skickat över mycket information därifrån hit som inte passade där. Jag tycker vi borde göra samma sak åt andra hållet också. Som jag skrev på Mike diskussionssida så är det ju inte särskilt krångligt att länka besökare som vill ha denna fakta till Wikipedia. Och på detta sätt slipper vi dessutom mycket dubbelarbete. –dMoberg 17 juni 2008 kl. 23.18 (CEST)

Skillnaden är att vi här kan anpassa innehållet för just det behov som finns på Wiktionary för att mer ingående kunna förklara främst betydelsen av innehållet i grammatikmallar för olika språk som inkluderas på uppslagen. Det är givetvis bra med diskussioner om vad som passar och vad som inte passar här. Men just nu känns det som om problemet snarare är att för lite information finns än att för mycket finns. ~ Dodde 17 juni 2008 kl. 23.45 (CEST)

Jag ser ljust på appendixet i det att det verkar bli mycket bra information. Det är bara det att mycket information redan finns på Wikipedia, så vad tjänar vi då på att skriva det en gång till, här? Utan att dela med oss till Wikipedia? –dMoberg 18 juni 2008 kl. 02.01 (CEST) –dMoberg 18 juni 2008 kl. 02.01 (CEST)

Den som bidrar till Wikipedia har givetvis möjlighet att hämta information härifrån om han/hon anser att informationen passar där och ser ett sätt att integrera informationen i någon befintlig artikel på Wikipedia, eller om det räcker för att skapa en ny. Men utgångspunkten till vad som skrivs här bör förstås vara att sådant som passar och behövs för Wiktionary ska skrivas, inte att dessa sidor skrivs med målet att bli en så bra och fullständig Wikipedia-artikel som möjligt. Jämförelsen med ordboksord som ofta skapas på Wikipedia tycker jag inte riktigt är rimlig. Om en fullständig WP-artikel skapas här så flyttar ju den som ser det över informationen till Wikipedia, just för att den inte passar i ordboken. Men här handlar det som sagt inte om några WP-artiklar, utan om fördjupande information om begrepp som används i våra grammatikmallar. ~ Dodde 18 juni 2008 kl. 03.34 (CEST)

Som jag ser det bör dessa artiklar vara mer kortfattade notiser om vad en viss verbform, t.ex. är för något. Att spä ut sidan med information om etymologi och formernas ursprung, som en:wp gör, är något som jag finner ganska frustrerande när jag letar efter svaret på frågan "vad är detta för begrepp? när används det i språk X?". Och svenskans i allmänhet väldigt korta (i mängd, för wiktionary relevant, information) hjälper mig oftast inte alls när jag behöver ha reda på något.* Vidare skulle en wp-länkning förstöra, som Dodde säger, möjligheten till att lägga in wiktionary-specifik information. Som: Vilken form av ordet använder sv:wikt som huvuduppslagsord? Vilka val har wiktionary gjort i frågor där olika grammatikor har olika åsikter i någon fråga - vilken följer vi? Etc. \Mike 18 juni 2008 kl. 10.04 (CEST)

^* Visst skulle jag kunna utöka dem istället, men skulle wikipedianerna uppskatta sådan punktformslistad info som vi kan ge här? Eller skulle de begära att artiklarna ska omarbetas för att bli mer encyklopediska, och därmed förstöra den punktform som är av intresse här?

P.S. Samma wikipedia-argument skulle kunna användas för att argumentera för att flytta ut Wiktionary:Stilguide/Uttal... Men det hoppas jag inte heller görs? \M

Okej! Jag går med på att Wiktionary är i behov av lite lättillgängligare (punklistformad) information än vad som kanske tillåts på Wikipedia. Och jag antar att Wiktionary-specifik information som grundformer också passa bra här! Men då har vi iaf klarat av diskussionen. Då är vi förberedda om den uppstår igen ;) –dMoberg 18 juni 2008 kl. 14.54 (CEST)

Hehe, bra! \M

Struktur

Just nu är strukturen väldigt oöversiktlig, särskilt tabellen skulle jag vilja ha bort - jag förstår inte alls strukturen på den.

Jag skulle föreslå något i stil med följande (givetvis mkt utökat):

• Ordklasser

  Adjektiv, adverb, substantiv, verb

• Komparation

  Positiv, komparativ, superlativ

• Genus

  Utrum, neutrum, maskulinum, femininum...

• Tempus

  Infinitiv, imperativ, preterium...

• Bestämd och obestämd form
• Numerus

  Singularis, dualis, pluralis...

• <huvudterm, oftast länkad>

  <relaterade undertermer om sådana finns>

Nu har jag inte så jättebra koll på grammatiken, men ni förstår väl idén? Sedan är det säkert bra att ha en alfabetisk lista också. //Skal 22 juli 2008 kl. 20.15 (CEST)

Tabellen är/var ett tillfälligt fulhack som jag inte gav många sekunders funderande; ditt förslag ser mycket bättre ut, fast jag skulle vilja föreslå att huvudpunkterna även grupperas per ordklass:

• Substantiv
  • Genus

    Utrum, neutrum, maskulinum, femininum...

  • Numerus

    Singularis, dualis, pluralis,...

• Verb
  • ...

\Mike 23 juli 2008 kl. 09.16 (CEST)

Så du menar att man ska ha en sida för "komparation", en för "komparera" och en för "komparerande"? Själv kan jag inte komma på någon annan form än substantiv som används i våra tabeller. Gör inte det övriga ordklassformer av termerna överflödiga för det syfte (annat än möjligen för någon form av omdirigeringar)? ~ Dodde 23 juli 2008 kl. 10.08 (CEST)

Inser nu att jag missförstod, att uppdelningen skulle avse vad termerna beskrev för ordklass. Jag tycker dock fortfarande att det är en klumpig uppdelning. Varför göra den uppdelningen redan i tabellöversikten, och inte bara på sidorna i den mån det kan behövas under respektive språkrubrik? Jag förstod inte alls vad substantiv/verb/adjektiv/adverb syftade på när jag såg tabellen, utan först när jag tittade på en av artiklarna och såg beskrivningarna. Så jag undrar alltså om uppdelningen inte bäst är i ordningen term -> språk -> ordklass/sammanhang, istället för term -> ordklass/sammanhang -> språk, i synnherhet som ordklasser och sammanhang kan betyda så olika saker i olika språk. ~ Dodde 23 juli 2008 kl. 10.15 (CEST)

Vi pratar fortfarande sidan "Appendix:Grammatik", och inte dess undersidor, nu va? Nå, jag tänkte mest att översikten skulle kunna bli än lite tydligare, men det är ju ingen stor sak eftersom de allra, allra flesta inte kommer att passera via den här sidan, utan direkt via böjningsmallarna till rätt undersida. Men det är nog bara jag som är lite överdrivet förtjust i att strukturera... (och notera att det naturligtvis inte skulle applicera någon ytterligare/annorlunda logisk struktur på själva sidorna; endast påverka designen på denna sida) \Mike 23 juli 2008 kl. 10.26 (CEST)

Jag ser också tjusningen med att ha bra struktur, som du vet :) Jag tänkte väl bara att det vore tillfredsställande om översikten i tabellen motsvarande den i verkligheten i möjligaste mån. Och åtminstone i verkligheten tror jag att det är bättre att dela upp efter språk och sedan, om behov finns, efter ordklass eller liknande. Det är möjligt att jag inte är tillräckligt insatt just i denna biten, för att inte missa viktiga delar, isåfall ber jag om ursäkt. ~ Dodde 23 juli 2008 kl. 10.32 (CEST)

Jag skapade Appendix:Grammatik/Test nu. Är det ungefär så det ska se ut? "85" 23 juli 2008 kl. 10.55 (CEST)

Gissar att du frågar Mike - frågar du mig, blir jag bara förvirrad av det upplägget, enligt kommentarer ovan. :) ~ Dodde 23 juli 2008 kl. 11.09 (CEST)

Jo jag frågar Mike, men andra får gärna svara. :) "85" 23 juli 2008 kl. 11.11 (CEST)

85: Ja, det är så jag menar! (Fast: är elativ ett kasus eller en komparationsform?) Dodde: Varför skulle man dela upp Appendix:Grammatik efter språk?? Som de hittillsvarande skisserna på hjälpsidorna antyder, så är uppdelning efter språk endast av intresse där något/några språk skiljer sig i användning av ett visst begrepp, eller på annat vis behöver användnings-förklaringar... Kanske missar jag förstås något uppenbart nu, men jag begriper inte vad du vill ha in språk på den sidan för... \Mike 23 juli 2008 kl. 11.17 (CEST)

Enligt w:Elativ är det ett kasus för substantiv. För adverb och adjektiv har jag ingen aning om vad det är. "85" 23 juli 2008 kl. 11.23 (CEST)

Nu hittade jag w:Elativ (komparationsgrad). Jo det är det. "85" 23 juli 2008 kl. 11.28 (CEST)

Mike: Utgångspunkten är ju att dessa sidor ju ska fungera som komplement till artiklarnas grammatiktabeller, för att närmare beskriva betydelsen hos de grammatiktermer som används i tabellen. Att beskriva en grammatisk term utan att ta hänsyn till vilket språk man avser att beskriva blir oerhört klumpigt. Ett uppenbart exempel är naturligtvis perfektparticipen och supinum som i engelsk och svensk grammatik innefattar delvis helt olika betydelser. På sidan Appendix:Grammatik/Perfektparticip så har man fördel av, enligt min åsikt, att dela upp sidan i rubrikerna ==Svenska== och ==Engelska== snarare än att dela rubrikerna i ==Verb== och ==Adjektiv==. Detta blir ännu tydligare när en typ av ord förhåller sig på gränsen mellan två eller flera ordklasser. Smidigare är istället att under varje språkrubrik beskriva vad begreppet innebär, och man kan där nämna vilka ordklasser som är relevanta om det bidrar till förståelsen av begreppet. Så uppdelning Appendix > Begrepp > Språk > Ordklass/annan indelning/osv..., alltså, inte Appendix > Språk > osv.... Personligen har jag mycket svårt att beskriva en term och påstå att termen gäller oavsett vilket språk man avser att beskriva, oavsett av vilket av de många tusentals språken. Om man har beskrivning under varje språkrubrik så kan man mer utförligt, även med beskrivande exempelmeningar, förklara vad termen eller konceptet egentligen innebär för det sammanhang som det aktuella språket ger. Ofta är grammatiska termer mycket svårare att ta till sig om man inte kan se exempel på detta. Pratar vi förbi varandra eller har vi verkligen så vitt skilda uppfattningar om detta? ~ Dodde 23 juli 2008 kl. 13.57 (CEST)

Jag menar förstås främst själva sidorna med innehåll. Jag hade nog inte tänkt att språk hade behövt var ett innehåll på index-sidan och det är möjligt att det kan göra det lättare att hitta rätt argument om man navigerar utifrån indexsidan, om termerna är indelade efter den ordklass som de ofta beskriver. Men det bör isåfall hålla sig till att endast vara ett sätt att nå rätt appendix-sida, inte en struktur som bör överföras på själva appendix-sidan, enligt min åsikt som jag också nämnt ovan. Jag försökte göra detta lite tydligare på index-sidan så ni förstår hur jag menar. Är detta i fel riktning enligt er åsikt, återställ gärna. ~ Dodde 23 juli 2008 kl. 14.12 (CEST)

Dåså :) (Jag misstänker det rörde sig om ett fall av förbivarandra-talande) Nå, vad jag tänkte var att de begrepp (säg t.ex. singularis) som används mer eller mindre identiskt i alla språk skulle klara sig med en gemensam beskrivning (som kanske i första hand utgår från svenska, eftersom det är det språk vi får förutsätta att folk kan någon grammatik om), och om det är något språk som använder det annorlunda, eller behöver klargöra något specifikt, så görs det under rätt språkrubrik på sidan. Och fall som supinum får då förstås ha som introduktion att det är ett begrepp som skiljer sig mellan olika språk.
Dessutom skulle man ju kunna göra så att man inte börjar länka från ett språks grammatikmallar förrän det är kollat att motsvarande information på dessa grammatiksidor är någorlunda komplett... \Mike 29 juli 2008 kl. 10.37 (CEST)

(några år senare och på förekommen anledning) Jag förstår knappt själv hur jag resonerade, men jag gissar att det var missförstånd och hade med för mycket fokus på exempelvis "supinum" och dylika begrepp att göra, som du nämner. Det låter väl rimligt att dela upp appendix-sidan enligt 85:s konkreta förslag, så jag ersätter den nuvarande sidan med den. Ditt resonemang om "singularis" låter också rimligt, och det är nog det vanligaste fallet, så det är nog smidigast att göra så. Det återstår väl om inte annat att se om vi dyker på några problem med det. ~ Dodde (diskussion) 2 juni 2013 kl. 23.02 (CEST)

Pronomen

Bör pronomen tas med här? – Smiddle 10 november 2009 kl. 17.59 (CET)

Jag tycker det, men i såna fall med förkortade termer i tabellen så att man länkar på följande sätt [[/Interrogativa pronomen|Interrogativa]] ---> Interrogativa. Att ha med "Interrogativa pronomen" i tabellen blir nog väldigt långt. "85" 10 november 2009 kl. 19.07 (CET)

Håller med... ~ Dodde 10 november 2009 kl. 23.00 (CET)

termer på -tiv(t)

Ska det ibland vara -tivt och ibland -tiv, eller ska det vara enhetlig vid val av sidnamn? Vad bestämmer skillnaden? (t ex Ablativ, Reflexivt). ~ Dodde (diskussion) 2 juni 2013 kl. 23.25 (CEST)

Såg först nu frågan. Jag reagerade nyss mer ryggradsmässigt (inte minst efter att ha noterat att den enda blålänkade neutrumformen, nämligen Reflexivt gick via en vidarebefordran till realeformen) och tog bort neutrum-t-na. Vilket väl uttrycker min åsikt om detta. Jörgen B (diskussion) 27 juli 2014 kl. 05.30 (CEST)

"Formlära" visavi "Satslära".

Den här framställningen - och mycket som skrivits om grammatik - lider litet av att man inte riktigt klargör om man diskuterar former eller funktioner. Det första problemet är att det i varje språk, vid en viss tidpunkt av språkets utveckling, brukar finnas någon slags överensstämmelse mellan funktioner och former; men att det oftast finns fler funktioner än former; så att vissa funktioner "delar former". Eftersom språket till icke föraktlig del formar tanken, betyder det också att talarna av språket tenderar att uppfatta olika funktioner som får samsas om vissa ord och paradigm som "egentligen samma", eller som små variationer av en viss funktion. Det andra problemet är att andra språk (eller samma språk under andra utvecklingsskeden) grupperar ihop funktionerna på andra sätt.

Här är ett exempel på hur vi i svenskan grupperar ihop begrepp till ord på ett sätt som kan göra det svårt för oss att ens diskutera skillnaderna i andra språk: Jag hoppas jag fick till de riktiga spanska formerna...

Engelska	Tyska	Spanska	Svenska
Much money	Viel Geld	Mucho dinero	Mycket pengar
Very good	Sehr gut	Muy bien	Mycket bra
Much better	Viel besser	Mucho mejor	Mycket bättre

Vad är skillnaden mellan mycket och mycket?

Nästa exempel: Pronomina. I modern svenska har vi förhållandevis få olika slags former av pronomina, där dock varje sort kan motsvara olika pronomina i vissa andra språk. En del av av våra interrogativa ("frågande" pronomina kan exempelvis också användas som relativpronomina. För språkkänslan handlar det snarast om olika användning av samma ord.. Är det då vettigt att ta upp vilken, vilket, vilka som relativpronomen, och på ett annat ställe ta upp vilken, vilket, vilka som interrogativt pronomen?

Hur gör vi med den, det, de, som för språkkänslan - åtminstone för vissa av oss litet äldre - har två böjningsmönster, det "ihopställda" och det "självständiga", som skiljer sig genom att de självständiga formerna har olika kasusformer (det - dess; de - deras - dem, om nu inte "dess" och "deras" uppfattas som separata ord); men där känslan för skillnader är mycket mindre utvecklad? Samma ord kan användas som en "bestämd artikel", ett "personligt pronomen", "demonstrativpronomen" och ett "determinativt pronomen"; men för språkkänslan och formbildningen är dessa skillnader rätt obetydliga. Ibland är det mest en fråga om betoning.

Sätt dig på den röda stolen!	(Bestämd artikel)
Sätt dig på den röda stol som står vid fönstret!	(Determinativt)
Sätt dig på den röda stolen!	(Demonstrativt)
Men sätt dig på den, då!	(Personligt)

(Jag har här använt regeln att huvudordet efter ett determinativt pronomen står i obestämd form. I dag upprätthålls inte detta lika kraftigt, och många ungdomar skulle nog hellre säga "Sätt dej på den röda stolen som står vid fönstret!", tror jag. Det gör formskillnaderna ännu mindre.)

En användare har "klagat över" att avsnittet om pronomina saknar massor av kategorier. Det är riktigt, eftersom vi lämpligen behöver kunna använda termer för funktioner som skiljer sig åt när vi resonerar om språk där de också motsvarar olika ord eller böjningsformer. I vissa språk personböjs exempelvis demonstrativa pronomina, så att man har ett ord för "den här" (vid mig eller oss), ett annat för "den där" vid dig eller er), och ett tredje för "den där" (vid dem, eller åtminstone borta från de talande och tilltalade).

Svenska har också formskillnader på som en del besläktade språk inte alls har någon motsvarighet till. Vi har ett rikt och förfinat kasusböjningssystem för rumsadverb, där formerna delvis är urgamla rester av allmännare kasusbildning, och delvis är nybildade genom att vissa prepositioner fått rollen som prefix:

in	ut	fram	-	bort	hem	hit	dit	upp	ner, ned	vart
inne	ute	framme	bak	bota	hemma	här	där	uppe	nere	var
inåt	utåt	framåt	bakåt	bortåt	hemåt	hitåt	ditåt (däråt)	uppåt	nedåt	vartåt
inifrån	utifrån	framifrån	bakifrån	bortifrån	hemifrån	härifrån	därifrån	uppifrån	nedifrån	varifrån

Till funktionen är formerna på -ifrån ablativer; men vi brukar inte lära oss dem som kasusformer (utom möjligen i viss mån i invandrarundervisningen!), och de allra flesta känner ju igen "ifrån" som en (sammansatt) preposition. Vi kan dock inte använda denna preposition som ett suffix för ord i almänhet. Vi kan säga Jag kommer från Stockholm, eller Jag kommer ifrån Stockholm (och en del av oss skulle föredra det andra alternativet om det handlar om varifrån jag just nu kommer), men vi kan absolut inte säga Jag kommer Stockholmifrån. Formerna på -ifrån är alltså inte helt enkelt en fråga om val av användningssätt för ifrån. I stället handlar det verkligen om egna former av just de här adverben och adverbiella pronomina. Skall vi ta upp dem i paradigmform i en egen mall för rumsadverb?.

Å andra sidan kasusböjs inte substantiv i modern svenska, med undantag för bildandet av genitiv med hjälp av ändelsen -s (som dock ibland läggs till sist i en ordgrupp i stället för på huvudordet). Det är inte särskilt att kalla grundformen för "nominativ". som vi nu gör. "Grundform" är faktiskt en betydligt bättre term. (Formen ligger f. ö. språkhistoriskt ofta närmare ackusativformerna än nominativerna.)

Det bästa vore nog egentligen om vi kunde ha en gemensam terminologi för funktioner för olika språk, och sedan separata terminologier för formbildningen, utifrån ett eller ett par strukturellt närstående språk. Tyvärr blir detta kanske för svårt att ta till sig för läsare utan större erfarenheter av jämförande språkkunskap. (Dessutom är vi rätt bundna vid språkexperternas terminologi. Det spelar ingen roll hur sakligt riktigt det är att formerna på -ifrån används som ablativer, d. v. s. för att "uttrycka rörelse bort från"; om inga språkvetare kallar dem för ablativer, så kan inte vi göra det heller.) Vi bör ändå vara medvetna om skillnaden mellan formparadigm och funktion, så att vi exempelvis kan skriva något i stil med

När preteritum konjunktiv någon gång används i modern svenska, så är det egentligen inte som preteritum, utan snarare optativt (för att uttrycka önskningar), konditionellt (för att uttrycka att något bara skulle gälla under vissa förutsättningar), eller i indirekt anföring; och i samtliga fallen ger ofta användningen av konjunktivformer en viss irreell karaktär åt utsagan (önskningen blir kanske aldrig verklighet; villkoren är kanske aldrig uppfyllda; det indirekt citerade uttalandet kanske inte var sanningsenligt).

Vi bör däremot normalt inte ge oss in på frågan om skillnaderna mellan optativ och konjunktiv som modus i språk där den funktionsskillnaden inte motsvaras av formskillnader. Jörgen B (diskussion) 27 juli 2014 kl. 08.21 (CEST)