Diskussion:förlåt
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Jag är tveksam till definition 1 för substantivet. Jag skulle snarare säga "ett förlåtande". Dock ger "ett förlåt" fler googleträffar, varav några använder citattecken (ett "förlåt"). "85" 4 oktober 2009 kl. 13.44 (CEST)
- Ett förlåtande är väl snarast detsamma som att ge sin förlåtelse? Ever wonder 4 oktober 2009 kl. 14.18 (CEST)
- Nej "ett förlåtande" betyder riktigt inte "att ge en förlåtelse". Jag skulle snarare kalla det "givande av sin förlåtelse". De två substantiven förlåtelse och förlåtande har skilda betydelser, men "förlåt" som substantiv i liknande betydelse är jag tveksam till. Jag kräver ett förlåt låter mycket slarvigt tycker jag, om man jämför med Jag kräver en förlåtelse och Jag kräver ett förlåtande. "85" 4 oktober 2009 kl. 19.33 (CEST)
- Förtydligande av min poäng: Jag menar att "ett förlåt" (i denna betydelse) kan behöva verifieras som inte endast citat, men att varken "förlåtelse" eller "förlåtande" fungerar som ersättning. Det förstnämnda ("ett förlåt") syftar på ett yttrande från den som ber om förlåtelse, de två senare syftar (på lite olika sätt) på det den som förlåter gör. Jag kräver en förlåtelse/ett förlåtande låter alltså för mig som ett rätt udda sätt att be om ursäkt, inte ett fungerande sätt att markera att man anser sig kränkt. Det idiomatiska i det fallet är väl snarast jag kräver en ursäkt. Ever wonder 4 oktober 2009 kl. 20.24 (CEST)
- Ever wonder, av nyfikenhet, trots den bestämda artikeln är det alltså inte fråga om ett substantiv, utan om ett citat, menar du? Hur avgör man egentligen skillnaden mellan "citat-substantiv" och "riktiga substantiv"? Jag har för mig en att det kommit upp vid nåt tillfälle tidigare, men minns inte vilket ords diskussionssida det var. Minns att engelskspråkiga Wiktionary hade med en substantivbetydelse, liksom för "OK" [1] och säkert många andra substantiveringar av interjektioner. Frågan är om man tillåter vissa, vad skiljer dessa från resten? Ett "jaha", ett "kanske", ett "nej, tack", ett "jag vet inte", listan kan göras lång. ~ Dodde 5 oktober 2009 kl. 07.46 (CEST)
- Ett förtydligande behövs visst igen. Det var jag som la in substantivbetydelse, så jag är inte emot det (tror jag). "[K]an behöva verifieras som inte endast ett citat" var ett erkännande av att 85 hade en poäng i att påpeka att ordet ibland användes med citattecken. Jag vet faktiskt inte på rak arm hur man reder ut när man bör tala om en substantivbetydelse och när det bara handlar om omnämnande/citat/metaspråklig användning/vad man nu vill kalla det. Hittar vi mer än enstaka exempel på bestämd form och eller plural så kanske saken kan sägas vara klar dock. Du nämner en-wikt, de kanske har någon riktlinje man kan titta på? Ever wonder 5 oktober 2009 kl. 11.19 (CEST)
- Ever wonder, av nyfikenhet, trots den bestämda artikeln är det alltså inte fråga om ett substantiv, utan om ett citat, menar du? Hur avgör man egentligen skillnaden mellan "citat-substantiv" och "riktiga substantiv"? Jag har för mig en att det kommit upp vid nåt tillfälle tidigare, men minns inte vilket ords diskussionssida det var. Minns att engelskspråkiga Wiktionary hade med en substantivbetydelse, liksom för "OK" [1] och säkert många andra substantiveringar av interjektioner. Frågan är om man tillåter vissa, vad skiljer dessa från resten? Ett "jaha", ett "kanske", ett "nej, tack", ett "jag vet inte", listan kan göras lång. ~ Dodde 5 oktober 2009 kl. 07.46 (CEST)
- Förtydligande av min poäng: Jag menar att "ett förlåt" (i denna betydelse) kan behöva verifieras som inte endast citat, men att varken "förlåtelse" eller "förlåtande" fungerar som ersättning. Det förstnämnda ("ett förlåt") syftar på ett yttrande från den som ber om förlåtelse, de två senare syftar (på lite olika sätt) på det den som förlåter gör. Jag kräver en förlåtelse/ett förlåtande låter alltså för mig som ett rätt udda sätt att be om ursäkt, inte ett fungerande sätt att markera att man anser sig kränkt. Det idiomatiska i det fallet är väl snarast jag kräver en ursäkt. Ever wonder 4 oktober 2009 kl. 20.24 (CEST)
- Nej "ett förlåtande" betyder riktigt inte "att ge en förlåtelse". Jag skulle snarare kalla det "givande av sin förlåtelse". De två substantiven förlåtelse och förlåtande har skilda betydelser, men "förlåt" som substantiv i liknande betydelse är jag tveksam till. Jag kräver ett förlåt låter mycket slarvigt tycker jag, om man jämför med Jag kräver en förlåtelse och Jag kräver ett förlåtande. "85" 4 oktober 2009 kl. 19.33 (CEST)