Gud

Se även gud.

Svenska

Substantiv

Böjningar av Gud
utrum	Singular
Nominativ	Gud
Genitiv	Guds

Gud

1. (religion) den ende guden (framförallt i islam, judendomen och kristendom)

   Det hålls för en Gudi behaglig gärning att följa med och bedja för den döende.

   Synonymer: Herre

   Antonymer: satan

   Grammatik: I äldre texter och stelnade uttryck förekommer även dativformen Gudi.

   Besläktade ord: gudomlig, guda-

   Sammansättningar: gudilov, gudinog

Översättningar

Översättningar  

armeniska: Աստված (hy) (Astvats), Տեր (hy) (Ter) bokmål: Gud (no) bosniska: Bog (bs) m danska: Gud (da) engelska: God (en) esperanto: Dio (eo) finska: Jumala (fi) franska: Dieu (fr) m färöiska: Gud (fo) m isländska: Guð (is) m italienska: Dio (it) m kroatiska: Bog (hr) m

latin: Deus (la) m limburgiska: Gód (li) litauiska: Dievas (lt) m maltesiska: Alla (lt) persiska: خدا (fa) (khoda) polska: Bóg (pl) m portugisiska: Deus (pt) m rumänska: Dumnezeu (ro) m spanska: Dios (es) m swahili: Allah (sw), Mungu (sw) turkiska: Tanrı (tr) tyska: Gott (de) m

Bokmål

Substantiv

Gud

1. Gud

Danska

Substantiv

Gud

1. Gud

Färöiska

Substantiv

Gud

1. Gud

   Varianter: Guð

   Synonymer: faðirin, Harrin, Várharra