anknytning
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Svenska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av anknytning | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | anknytning | anknytningen | anknytningar | anknytningarna |
| Genitiv | anknytnings | anknytningens | anknytningars | anknytningarnas |
anknytning
- förbindelse
- Enligt polisundersökningen hade gärningsmannen stark anknytning till brottsplatsen.
- De ställde frågor med anknytning till den senaste tidens händelser.
- Etymologi: Verbalsubstantiv till anknyta, av tyska anknüpfen, sammansatt av an- och knyta.
- Sammansättningar: anknytningsteori, anknytningsmönster, anknytningsnummer, brottsanknytning
Översättningar [redigera]
förbindelse
|
|
