besudla

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av besudla  Aktiv Passiv
Infinitiv besudla besudlas
Presens besudlar besudlas
Preteritum besudlade besudlades
Supinum besudlat besudlats
Imperativ besudla
Particip
Presens besudlande, besudlandes
Perfekt besudlad

besudla -de , -t

  1. smutsa ner något, särskilt i symbolisk eller moralisk betydelse
    1843: En dagbok, Fredrika Bremer:
    Flora afbröt honom här genom en ström af ord och uttryck, med hvilka jag ej vill besudla mitt papper.
    1873: Lärobok i kemien (veckotidning), Jacob Berzelius:
    Gallan dödade foglar, då de sårades af den dermed besudlade knifspetsen.
    : Vals i tango, Povel Ramel:
    Lägg nu armen om min runda hals madame, men försiktigt så ni ej besudlar kragen.
    Etymologi: Sedan 1620 av tyska besudeln med samma betydelse, till sudeln "söla ned; sudda; slarva", av "Sud "avkok". Se även be- och sudla.

Synonymer[redigera]

Besläktade ord[redigera]

Översättningar[redigera]