bin

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

bin

  1. böjningsform av bi

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av bin  Singular Plural
Nominativ bin bins
Genitiv bin's bins'

bin

  1. binge
  2. låda, back
  3. tunna
  4. soptunna
    Synonymer: brittisk engelska: dustbin, rubbish bin, amerikansk engelska: garbage can, trash can
  5. (data) kort för binary (binär)
  6. (i arabiska namn) son av

Verb[redigera]

Böjningar av bin  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens bin bins bin
Preteritum bined
Perfektparticip bined
Presensparticip bining, vard. binin'

bin

  1. (vardagligt, främst brittisk engelska) göra sig av med, kasta (i soporna)
  2. (vardagligt, främst brittisk engelska) kasta bort, släppa, ge upp (något)
  3. (statistik) gruppera (kontinuerlig) data i diskreta grupper

Turkiska[redigera]

Räkneord[redigera]

bin

  1. tusen
    Se även: Appendix:Räkneord/Turkiska

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

bin

  1. böjningsform av sein