bin
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Substantiv [redigera]
bin
- böjningsform av bi
Engelska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av bin | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Nominativ | bin | bins |
| Genitiv | bin's | bins' |
bin
- binge
- låda
- tunna
- soptunna
- Synonymer: brittisk engelska: dustbin, rubbish bin, amerikansk engelska: garbage can, trash can
- (data) kort för binary (binär)
- (i arabiska namn) son av
Verb [redigera]
| Böjningar av bin | Singular | Plural | |
|---|---|---|---|
| 1-2:a pers. | 3:e pers. | ||
| Presens | bin | bins | bin |
| Preteritum | ◀ | bined | ▶ |
| Perfektparticip | ◀ | bined | ▶ |
| Presensparticip | ◀ | bining | ▶ |
bin
- (vardagligt, främst brittisk engelska) göra sig av med, kasta (i soporna)
- (vardagligt, främst brittisk engelska) kasta bort, släppa, ge upp (något)
- (statistik) gruppera (kontinuerlig) data i diskreta grupper
Tyska [redigera]
Verb [redigera]
bin
- böjningsform av sein
