björn

Se även Björn.

Svenska

Substantiv

Böjningar av björn	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	björn	björnen	björnar	björnarna
Genitiv	björns	björnens	björnars	björnarnas

björn [1], brunbjörn

björn [4]

björn [5], vagnbjörn

björn u

1. (däggdjur) individ av någon art inom familjen Ursidae, valigtvis från släktet Ursus; stort rovdjur med tjock päls

   Etymologi: Av fornsvenska biorn, av fornnordiska bjǫrn (varav även danska, färöiska, bokmål och nynorska bjørn och isländska björn), av urnordiska *bernu-. Ytterst av urindoeuropeiska *bʰer-, "brunt djur". Besläktat med fornhögtyska bero (varav tyska Bär), medelnederländska bere (nederländska beer). Möjligen besläktat med brun.

   Besläktade ord: björnig

   Sammansättningar: björnbär, björnfrossa, björnfäll, björnförare, björnhund, björnjakt, björnjägare, björnkram, björnlya, björnskog, björnstam, björntjänst, björntråd, björnunge, brunbjörn, isbjörn, nallebjörn, teddybjörn

2. (skämtsamt, ålderdomligt) fordringsägare

   Han nödgades rymma till Portugal för att komma undan sina talrika björnar.

3. stor och stark karl
4. (gayslang) hårig (homosexuell) man kraftig kroppsbyggnad

   Jämför: daddy, jock, twink, utter

5. (fordon) lastvagn (med små hjul för ovanligt tung och skrymmande last)

   Synonymer: vagnbjörn

6. (verktyg, skogsbruk) redskap med hävstång och krok för att spänna en kedja runt stockar

   Synonymer: björnbindsle, spännbjörn

Fraser

• stark som en björn
• ställa björn
• Väck inte den björn som sover.

Översättningar

stort rovdjur med tjock päls

• ainu: イソ
• albanska: ari ^(sq) m
• arabiska: دبّ ^(ar)
• aragonska: onso m
• arameiska: דבא (dubbā)
• armeniska: արջ ^(hy) (ardzj)
• baskiska: hartz ^(eu)
• belarusiska: мядзведзь (mǎdzvedzʹ)
• bokmål: bjørn ^(no)
• bosniska: medvjed m
• bretonska: arzh ^(br) m
• bulgariska: мечка ^(bg) f (mečka)
• danska: bjørn ^(da)
• engelska: bear ^(en)
• esperanto: urso ^(eo)
• estniska: karu ^(et)
• finska: karhu ^(fi)
• franska: ours ^(fr) m
• frisiska: bear ^(fy)
• friuliska: ors
• färöiska: bjørn
• galiciska: oso ^(gl)
• georgiska: დათვი (datvi)
• grekiska: αρκούδα ^(el) f (arkoúda)
• hebreiska: דוב ^(he) m
• indonesiska: beruang ^(id)
• interlingua: urso
• iriska: béar m
• isländska: björn ^(is)
• italienska: orso ^(it) m
• iñupiaq: nanuk
• japanska: 熊 ^(ja) (くま ^(ja), クマ ^(ja), kuma)
• jiddisch: בער m (ber)
• katalanska: ós ^(ca) m
• kinesiska: 熊 ^(zh) (xiong), 魋 ^(zh)
• korniska: arth, ors ^(kw)
• korsikanska: orsu ^(co) m
• kurdiska: hirç ^(ku) f
• kvänska: karhhuu
• kymriska: arth ^(cy)
• lakota: matȟó
• lao: ໝີ ^(lo) (mī)
• latin: ursus ^(la) m
• litauiska: lokys ^(lt), meškà
• makedonska: мечка (mečka)
• maltesiska: ors m, debb m
• mongoliska: баавгай ^(mn) (baavgaĭ)
• nederländska: beer ^(nl) m, berin ^(nl) f
• nordsamiska: guovža, bierdna
• occitanska: ors ^(oc)
• ossetiska: арс (ars)
• persiska: خرس ^(fa) (xers)
• pikardiska: ors
• polska: niedźwiedź ^(pl) m
• portugisiska: urso ^(pt) m
• rumänska: urs ^(ro)
• ryska: медведь ^(ru) (mědvědʹ)
• rätoromanska: urs
• sanskrit: ऋक्ष ^(sa) m (ṛ́kṣa)
• sardiska: ursu
• serbiska: медвед ^(sr) (medved ^(sr))
• sjoriska: апшақ (apşaq)
• skotsk gäliska: mathan
• slovakiska: medveď ^(sk) m
• slovenska: medved ^(sl) m
• spanska: oso ^(es) m
• svensk romani: bullo u
• swahili: dubu
• tadzjikiska: хирс ^(tg) (xirs)
• thai: หมี ^(th) (mǐi)
• tjeckiska: medvěd ^(cs) m
• turkiska: ayı ^(tr)
• turkmeniska: aýy ^(tk)
• tyska: Bär ^(de) m
• ugaritiska: 𐎄𐎁 (db)
• uiguriska: ئېيىق ^(ug) (ëyiq)
• ukrainska: ведмідь ^(uk) (vedmîdʹ)
• ungerska: medve ^(hu)
• urdu: بھالو (bhālū)
• uzbekiska: ayiq ^(uz)
• vietnamesiska: gấu ^(vi)
• volapük: ber ^(vo)
• zazaiska: hes
• älvdalska: byönn m

Isländska

Substantiv

Böjningar av björn	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	björn	björninn	birnir	birnirnir
Ackusativ	björn	björninn	birni	birnina
Dativ	birni	birninum	björnum	björnunum
Genitiv	bjarnar	bjarnarins	bjarna	bjarnanna

björn

1. björn