björn
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Se även Björn.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av björn | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | björn | björnen | björnar | björnarna |
| Genitiv | björns | björnens | björnars | björnarnas |
björn
- ett däggdjur, av familjen Ursidae, används speciellt på släktet Ursus
[redigera] Etymologi
Av fornsvenska biorn, av fornnordiska bjǫrn (varav även danska, färöiska, bokmål och nynorska bjørn och isländska björn), av urnordiska *bernu-. Ytterst av urindoeuropeiska *bʰer-, "brunt djur". Besläktat med fornhögtyska bero (varav tyska Bär), medelnederländska bere (nederländska beer). Möjligen besläktat med brun.
[redigera] Sammansättningar
[redigera] Fraser
[redigera] Översättningar
stort rovdjur med ramar och tjock päls
|
|
[redigera] Isländska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av björn | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| maskulinum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | björn | björninn | birnir | birnirnir |
| Ackusativ | björn | björninn | birni | birnina |
| Dativ | birni | birninum | björnum | björnunum |
| Genitiv | bjarnar | bjarnarins | bjarna | bjarnanna |
björn