bunkring

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av bunkring  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bunkring bunkringen bunkringar bunkringarna
Genitiv bunkrings bunkringens bunkringars bunkringarnas

bunkring

  1. det att ta ombord (förråd av) bränsle till skepp och fartyg
    Etymologi: Av bunker
    Jämför: proviantering

Översättningar[redigera]