skepp

Svenska

Substantiv

Böjningar av skepp	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skepp	skeppet	skepp	skeppen
Genitiv	skepps	skeppets	skepps	skeppens

skepp

• uttal: /ɧɛp/   Spela upp^?

1. fartyg, stor båt

   Sju sjösjuka sjömän i ett sjunkande skepp.

   Synonymer: skuta (vardagligt)

   Besläktade ord: skeppa, skeppare

   Sammansättningar: akterskepp, cigarrskepp, citadellskepp, depåskepp, drakskepp, flaggskepp, fraktskepp, kommendörskepp, konvojskepp, luftskepp, långskepp, piratskepp, regalskepp, rymdskepp, sagoskepp, sjörövarskepp, skeppsbrott, skeppsfart, skeppsgosse, slagskepp, spökskepp, vikingaskepp

2. (arkitektur) endera av de delarna som uppstår när en byggnad delas längs längdaxeln med t.ex. kolonner eller pelare

   Synonymer: nav

   Sammansättningar: enskeppig, mittskepp, sidoskepp, tvärskepp, tvåskeppig, treskeppig

Etymologi: Av fornsvenska skip. Från urgermanska *skipa-, varifrån också fornhögtyska skif eller skef kommer (varav tyska Schiff), samt fornengelska scip (engelska ship), forndanska skip (danska skib), gotiska 𐍃𐌺𐌹𐍀 (skip).

Översättningar

stor båt  

bokmål: skip (no) n danska: skib (da) n engelska: ship (en) isländska: skip (is) n fornsvenska: skip (gmq-fsv) n franska: navire (fr) m, vaisseau (fr) m jiddisch: שיף (yi) f (shif, schif) latin: navis (la) f nederländska: schip (nl)

lågtyska: Schipp (nds) n nynorska: skip (nn) n polska: statek (pl) m ryska: корабль (ru) m swahili: meli (sw) tjeckiska: loď (cs) tyska: Schiff (de) n volapük: naf (vo)