dö
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Verb [redigera]
| Böjningar av dö | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | dö | dös |
| Presens | dör | dös |
| Preteritum | dog | dogs |
| Supinum | dött | dötts |
| Imperativ | dö | – |
| Particip | ||
| Presens | döende, döendes | |
| Perfekt | – | |
dö
- upphöra att leva
- Min mamma dog när jag var tre år gammal; jag minns ej hur hon såg ut.
- förlora stämningen, gå mot sitt slut utan återvändo
- Festen dog när föräldrarna i huset kom hem.
- (om en maskin eller annan anordning) stanna; upphöra att gå alternativt sluta att fungera; gå sönder
- Batterierna i telefonen dog, så jag kunde inte ringa tillbaka.
- (bildligt) ta slut dramatiskt, likt en död
Synonymer [redigera]
upphöra att leva
|
Grammatik [redigera]
I ålderdomligare svenska samt i vissa dialekter förekommer även preteritumformen dödde.
Sammansättningar [redigera]
Antonymer [redigera]
Fraser [redigera]
Besläktade ord [redigera]
Troponymer [redigera]
Översättningar [redigera]
upphöra att leva