duck
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Engelska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av duck | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Nominativ | duck | ducks |
| Genitiv | duck's | ducks' |
duck
- anka, and
- kött av anka
- (brittisk engelska, dialektalt) vardagligt tilltal till någon (som man tycker om); snäcka, pulla, gumma
Verb [redigera]
| Böjningar av duck | Singular | Plural | |
|---|---|---|---|
| 1-2:a pers. | 3:e pers. | ||
| Presens | duck | ducks | duck |
| Preteritum | ◀ | ducked | ▶ |
| Perfektparticip | ◀ | ducked | ▶ |
| Presensparticip | ◀ | ducking | ▶ |
duck
- ducka
- Synonymer: duck down
- doppa
- undvika
- dämpa eller sänka ljudvolymen av ett spår i en ljudmix i förmån för ett annat
- 2007: Sound FX: unlocking the creative potential of recording studio effects (sidan 183), Alexander U. Case:
- The music is ducked under the voice.
- Musiken dämpas under rösten.
- The music is ducked under the voice.
- 2007: Sound FX: unlocking the creative potential of recording studio effects (sidan 183), Alexander U. Case:



- Fraser: duck and cover, duck out