exile

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av exile  Singular Plural
Nominativ exile exiles
Genitiv exile's exiles'

exile

  • uttal: /ˈɛɡˌzaɪl/
  1. exil
  2. landsflykting

Verb[redigera]

Böjningar av exile  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens exile exiles exile
Preteritum exiled
Perfektparticip exiled
Presensparticip exiling

exile

  1. landsförvisa, exilera
    Synonymer: banish