Wiktionary:Stilguide/Uttal/Engelska

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Här är en sida för att underlätta ifyllandet och tolkandet av uttalsangivelser för uppslagsord på engelska. Notera att detta främst bör vara en fonematisk transkribering. Att göra en finfonetisk tolkning av ett ord leder oundvikligen till att man försöker fastställa en viss dialekt av språket som normativ. Att transkriberingen istället sker på fonemnivå undviker detta problem och samtliga tabeller ska alltid ange endast fonem, inte foner. För detta används fonematisk notation med snedstreck // i stället för fonetisk med klamrar [].

Speciella symboler
IPA markerar :
ː lång vokal
ˈ huvudbetoning
ˌ bibetoning
. stavelsegräns
ligatur

Brittiskt uttal[redigera]

Här beskrivs så kallad Received pronunciation (RP) ibland även kallad BBC-engelska.

Konsonanter[redigera]

Konsonanterna i nedanstående tabell finns:

Konsonanter
  Bilabial Labiodental Labiovelar Dental Alveolar Postalveolar Palatal Velar Glottal
Klusil p  b       t  d     k  g  
Affrikata           tʃ  dʒ      
Nasal m       n     ŋ  
Frikativa   f  v   θ  ð s  z ʃ  ʒ     h
Approximant     (ʍ)  w   ɹ   j    
Lateral         l        

Anmärkningar

  • Fonemet /ʍ/ återfinns enbart hos de talare som bevarar kontrasten mellan wine och whine.
  • Det finns en velariserad variant av [l], det "mörka l:et" ([ɫ], ett syllabiskt el, som i little eller apple. Det mörka l:et återfinns stavelsefinalt, medan det "vanliga"l:et återfinns ensamt eller i konsonantkombinationer stavelseinitialt, som i plain eller lie.

Vokaler[redigera]

I tabellen återges de vokalfonem som finns i RP

Korta monoftonger Långa monoftonger
Främre Central Bakre Främre Central Bakre
Sluten    
Halvsluten ɪ   ʊ  
Mellan   ə    
Halvöppen ɛ   ʌ   ɜː ɔː
Öppen æ   ɒ     ɑː

Exempel på korta monoftonger: /ɪ/ i kit och mirror, /ʊ/ i foot och put, /ɛ/ i dress och merry, /ʌ/ i strut och curry, /æ/ i trap och marry, /ɒ/ i lot och orange, /ə/ i den andra stavelse av sofa.

Exempel på långa monoftonger: /iː/ i fleece, /uː/ i goose, /ɜː/ i nurse och bird, /ɔː/ i north och thought, /ɑː/ i father och start.

Diftonger
Första komponenten Andra komponenten
sluten främre sluten bakre central
sluten främre     ɪə
halvöppen främre   ɛə
central mellanvokal   əʊ  
öppen  
bakre och rundad ɔɪ   ʊə

Exempel: /ɪə/ i near och theatre, /eɪ/ i face, /ɛə/ i square och Mary, /əʊ/ i goat, /aɪ/ i price, /aʊ/ i mouth, /ɔɪ/ i choice, /ʊə/ i cure.

Det finns också triftonger /aɪə/ som i fire och /aʊə/ som i tower.

Vissa skrivningsvarianter finns, i synnerhet:

  • /æ/ som i trap skrivs ofta /a/.
  • /ɛ/ som i dress skrivs ofta /e/.
  • /ɜː/ som i nurse skrivs ibland /əː/.
  • /aɪ/ som i price skrivs ibland /ʌɪ/.
  • /ɛə/ som i square skrivs ibland /eə/, och betraktas ibland som en lång monoftong /ɛː/.

Särdrag[redigera]

  • I RP kan enbart /r/ förekomma omedelbart före en vokal.
  • Till skillnad från nordlig brittisk engelska och de flesta varianter av amerikansk engelska, är RP en dialekt med brett a framför /f/, /m/, /n/, /s/ och /θ/ i vissa ord (dock inte alla). Ord som bath och chance använder sig av /ɑː/ och inte /æ/.
  • Fonemet /t/ i sådana ord som butter är, motsats till de flesta varianter av amerikansk engelska, vanligen inte inte en flapp och heller inte en glottal klusil (som i vissa andra varianter av brittisk engelska, till exempel Cockney).
  • I motsats till många varianter av brittisk engelska, så förekommer inte någon elision av intitiala /h/ i ord som head.
  • I RP reduceras inte /n/, /t/ och /d/ i kombination med /-j-/ , så till exempel new, tune och dune uttalas /njuː/, /tjuːn/ och /djuːn/ snarare än det i många East Anglia- och East Midland-varianter av brittisk engelska samt amerikansk engelska vanligt förekommande /nuː/, /tuːn/ och /duːn/.
  • I vissa dialekter av brittisk engelska samt de flesta varianter av amerikansk engelska uttalas diftongen /əʊ/ i t.ex bow, som /ɔʊ/ vilket den inte gör i RP.

Amerikanskt uttal[redigera]

Här beskrivs så kallat gemensamt amerikanskt uttal (GenAm). Precis som i Storbritannien finns det i Nordamerika åtskilliga dialekter av engelska. GenAm är det som i de flesta sammanhang uppfattas som "neutralt", motsvarande RP i Storbritannien.

Konsonanter[redigera]

En av de tydligaste skillnaderna mellan RP och GenAm är att GenAm har roticitet. Exempel:

  • farm: /fɑːɹm/ i GenAm (jämfört med /fɑːm/ i RP)
  • hard: /hɑːɹd/ i GenAm (jämfört med /hɑːd/ i RP)

En annan tydlig skillnad är uttalet av /t/. GenAm brukar hantera det som en alveolar flapp, [ɾ]. Jämför uttalet av latter utan flapp, följt av ladder utan flapp, följt av uttalet med flapp:

Den tredje av dessa är det vanligaste sättet att uttala såväl latter som ladder på amerikansk engelska. Det är ovanligt att ljudet skrivs som /ɾ/. Vanligt är att uttalsguider istället återger det som /t/ eller /t̬/.

Vokaler[redigera]

På grund av roticiteten i GenAm har vokalerna en egenskap som kallas "r-färgning". Exempel:

  • bird: /bɝd/ i GenAm (jämfört med /bɜːd/ i RP)