förhålla

Svenska

Verb

Böjningar av förhålla	Aktiv
Infinitiv	förhålla
Presens	förhåller
Preteritum	förhöll
Supinum	förhållit
Imperativ	förhåll
Particip
Presens	förhållande, förhållandes
Perfekt	förhållen

förhålla

1. (reflexivt: förhålla sig) bete sig (på ett visst sätt)
2. (reflexivt: förhålla sig) hänga samman /med/

   Stockholm förhåller sig till Sverige på samma sätt som Helsingfors förhåller sig till Finland.

Översättningar

bete sig (på ett visst sätt)

• bokmål: forholde ^(no)
• engelska: behave ^(en), act ^(en)
• finska: käyttäytyä ^(fi)
• tyska: verhalten ^(de)

hänga samman /med/

• bokmål: forholde ^(no)
• finska: olla suhde johonkin, suhtautua ^(fi)
• tyska: verhalten ^(de)