fullkomlig

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av fullkomlig  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum fullkomlig
Neutrum fullkomligt
Bestämd
singular
Maskulinum fullkomlige fullkomligare fullkomligaste
Alla fullkomliga fullkomligaste
Plural fullkomliga fullkomligaste
Predikativt
Singular Utrum fullkomlig
Neutrum fullkomligt fullkomligare fullkomligast
Plural fullkomliga
 
Adverbavledning fullkomligt

fullkomlig

  1. som besitter en egenskap till (mycket) hög grad; riktig, verklig, genuin
    En fullkomlig främling satte sig bredvid mig.
    Du är fullkomligt galen!
    Antonymer: ofullkomlig
    Sammansättningar: fullkomlighet

Översättningar[redigera]