riktig

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av riktig  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum riktig
Neutrum riktigt
Bestämd
singular
Maskulinum riktige riktigare riktigaste
Alla riktiga riktigaste
Plural riktiga riktigaste
Predikativt
Singular Utrum riktig
Neutrum riktigt riktigare riktigast
Plural riktiga
 
Adverbavledning riktigt

riktig

  1. korrekt, sann; som stämmer
    Uppgiften om att jag bor i Sverige är riktig.
  2. uttryck för att förstärka ett gott omdöme; som passar bra för visst syfte
    Hon var en riktig anfallare.
  3. äkta, genuin; som ej låtsas vara något annat än det är
    Det är inte riktiga diamanter i halsbandet.

Synonymer[redigera]

sann
förstärkande omdöme

Översättningar[redigera]