gång
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av gång 1. | Oräknebart | |
|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | gång | gången |
| Genitiv | gångs | gångens |
| Böjningar av gång 2. | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | gång | gången | gångar | gångarna |
| Genitiv | gångs | gångens | gångars | gångarnas |
| Böjningar av gång 3. | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | gång | gången | gånger | gångerna |
| Genitiv | gångs | gångens | gångers | gångernas |
gång 1
- processen genom vilken man förflyttar sig med hjälp av två eller flera ben utan att börja springa
- (sport) en uthållighetstävling där det gäller att gå en given sträcka så snabbt som möjligt, fast utan att börja springa; gångsport
gång 2
- sorts iordninggjord stig eller väg, avsedd för att gås på
- (överfört) en längre passage i en byggnad, som förbinder olika delar; speciellt, i t.ex. en affär eller ett bibliotek: en passage mellan två hyllrader
gång 3
gång 4
- sätt att gå, gångstil
[redigera] Antonymer
[redigera] Sammansättningar
- avgång
- framgång
- gångart
- gångbana
- gångbro
- gångsport
- gångstig
- gångväg
- ingång
- nedgång
- tillgång
- uppgång
- utgång
- övergång
[redigera] Besläktade ord
- sport
[redigera] Se även
[redigera] Översättningar
tillfälle