grenadjär

Svenska

Substantiv

Böjningar av grenadjär	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	grenadjär	grenadjären	grenadjärer	grenadjärerna
Genitiv	grenadjärs	grenadjärens	grenadjärers	grenadjärernas

grenadjär

• uttal: /grɛnaˈdjɛːr/

1. (historiskt) särskilt utvald soldat med uppgiften att kasta granater mot fienden, senare generellt om elitförband; numera enbart i historiska namn på truppförband

Etymologi

Sedan 1680 från franska grenadier av grenade "granat".

Översättningar

• engelska: grenadier ^(en)
• tyska: Grenadier ^(de)