hängmatta

Hängmatta

Svenska

Substantiv

Böjningar av hängmatta	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hängmatta	hängmattan	hängmattor	hängmattorna
Genitiv	hängmattas	hängmattans	hängmattors	hängmattornas

hängmatta

• uttal: /ˈhɛ̀ŋˌmata/

1. viloplats i duk eller nät som hängs mellan två upphöjda punkter; hammock

   Hon tog sig en tupplur i hängmattan.

Etymologi

I svenskan sedan 1679. Av nederländska hangmat, som är en folketymologisk ombildning (jämför hänga och matta) av spanska hamaca (jämför hammock), av hamaka på det karibiska språket taino; ordet upptogs i spanskan av Christofer Columbus vid resor i Västindien.

Översättningar

Översättningar  

engelska: hammock (en) finska: riippumatto (fi) franska: hamac (fr) interlingua: hamaca (ia) italienska: amaca (it)

nederländska: hangmat (nl) polska: hamak (pl) m spanska: hamaca (es) tyska: Hängematte (de)