helhet
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av helhet 1. | Oräknebart | |
|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | helhet | helheten |
| Genitiv | helhets | helhetens |
| Böjningar av helhet 2. | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | helhet | helheten | helheter | helheterna |
| Genitiv | helhets | helhetens | helheters | helheternas |
- något som betraktas i hela sin omfattning
- något som är helt, något som inte är delat, något som är odelbart
[redigera] Sammansättningar
[redigera] Översättningar
Översättningar
