illegitim

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av illegitim  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum illegitim
Neutrum illegitimt
Bestämd
singular
Maskulinum illegitime
Alla illegitima
Plural illegitima
Predikativt
Singular Utrum illegitim
Neutrum illegitimt
Plural illegitima
Kompareras inte.

illegitim

  1. som inte tillåts enligt lagen, vanligen om utomäktenskapliga barn
    Synonymer: olaglig, lagstridig
    Antonymer: legitim, laglig

Översättningar[redigera]

Tyska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av illegitim 
Predikativa former
Positiv illegitim
Kompareras inte.

illegitim

  1. oäkta, illegitim
    In Näsbyholm setzte Beck-Friis einen illegitimen Sohn als Bahnhofsvorsteher ein, der ein extragroßes Stationsgebäude bekam um darin zu wohnen.
    I Näsbyholm insatte Beck-Friis som stationsföreståndare en oäkta son, som fick ett extra stor stationsbyggnad att husera i.[1]

Källor[redigera]

  1. Skånsk järnväg, Skånes hembyggdsförbund Årsbok 1989/90 sida29