ivrig

Svenska

Adjektiv

Böjningar av ivrig		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	ivrig	▲
	Neutrum	ivrigt	▲
Bestämd singular	Maskulinum	ivrige	ivrigare	ivrigaste
	Alla	ivriga	▼	ivrigaste
Plural		ivriga	▼	ivrigaste
		Predikativt
Singular	Utrum	ivrig	▲	▲
	Neutrum	ivrigt	ivrigare	ivrigast
Plural		ivriga	▼	▼
Adverbavledning		ivrigt

ivrig

• uttal: /ˈiːvrɪg/

1. som vill göra mycket och göra det med en gång eller fort; angelägen

   Han verkade väldigt ivrig – han satt sedan uppe hela natten och arbetade.

Etymologi

Sedan 1603, avlett från iver.

Besläktade ord

• iver
• ivra
• ivrighet

Översättningar

  

engelska: eager (en), avid (en), keen (en), ardent (en) tyska: eifrig (de)