judge
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Engelska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av judge | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Nominativ | judge | judges |
| Genitiv | judge's | judges' |
judge
- uttal: /dʒʌdʒ/
- domare i rätten
- I'll be the judge of that.
- Det avgör jag.
- I'll be the judge of that.
- kännare; någon vars åsikter och bedömningar om något respekteras högt
[redigera] Etymologi
Sedan 1303, från verbet.
[redigera] Verb
| Böjningar av judge | Singular | Plural | |
|---|---|---|---|
| 1-2:a pers. | 3:e pers. | ||
| Presens | judge | judges | judge |
| Preteritum | ◀ | judged | ▶ |
| Perfektparticip | ◀ | judged | ▶ |
| Presensparticip | ◀ | judging | ▶ |
judge
- uttal: /dʒʌdʒ/
- att döma någon, utdela domslut; utdöma straff
- bedöma, avgöra
- Don't judge a book by its cover.
- Döm inte en bok efter omslaget.
- Don't judge a book by its cover.
[redigera] Etymologi
Sedan 1225, av fornfranska jugier (franska juger), från latin jūdicare, av jūdex, "domare", en sammansättning av jūs, "lag", och dicus (av dicere), "talare".
