kart
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av kart | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | kart | karten | kartar | kartarna |
| Genitiv | karts | kartens | kartars | kartarnas |
kart u
- omogen frukt, omoget bär
- Vi gick ut i skogen för att plocka blåbär men det fanns fortfarande bara kart på buskarna.
[redigera] Sammansättningar
- äppelkart
- päronkart
- banankart
- lingonkart
- blåbärskart
- smultronkart
- hjortronkart
- jordgubbskart
- surkart
[redigera] Översättningar
[redigera] Bokmål
[redigera] Substantiv
| Böjningar av kart 1 | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| maskulinum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | kart | karten | karter, kart | kartene |
| Genitiv | karts | kartens | karters, karts | kartenes |
kart 1. m
kart 2. n
