kröna
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Verb
| Böjningar av kröna | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | kröna | krönas |
| Presens | kröner | kröns |
| Preteritum | krönte | kröntes |
| Supinum | krönt | krönts |
| Imperativ | krön | – |
| Particip | ||
| Presens | krönande, krönandes | |
| Perfekt | krönt | |
kröna
- (ålderdomligt) bekransa, sätta krans(ar) på
- förse med krona, bokstavligen sätta krona på
- utnämna till monark, ofta i en ceremoni där en krona placeras på dennes huvud
- Napoleon I krönte sig själv till kejsare av Frankrike.
- (bildligt) fullända, fullkomna, bringa till kulmen
- Synonymer: sätta kronan på
- utgöra kronan eller krönet på
- Berget kröns av en ishätta.