kraft
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Se även Kraft.
Svenska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av kraft | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | kraft | kraften | krafter | krafterna |
| Genitiv | krafts | kraftens | krafters | krafternas |
kraft
- styrka, förmåga, energi, ork
- vara i kraft (gälla), träda i kraft (börja gälla).
- (fysik) storhet; betecknas F; en kraft får en massa eller kropp att accelerera; mäts i newton



- Besläktade ord: kraftig
- Fraser: elektromagnetisk kraft, fiktiv kraft, stark kärnkraft, svag kärnkraft
- Sammansättningar: atomkraft, attraktionskraft, centrifugalkraft, centripetalkraft, dragkraft, dragningskraft, drivkraft, friktionskraft, fundamentalkraft, gravitationskraft, kontaktkraft, kraftdjur, kraftekvation, kraftledning, kraftmoment, kraftmätning, kraftord, kraftpar, kraftparallellogram, kraftpoesi, kraftskruv, kraftsport, kraftstation, krafttag, kraftuttryck, kraftverk, kraftvärmeverk, kärnkraft, kärnkraftverk, lyftkraft, mannakraft, motkraft, motståndskraft, muskelkraft, naturkraft, normalkraft, pseudokraft, reaktionskraft, sidkraft, spännkraft, tryckkraft, trådkraft, tyngdkraft, vattenkraft, vindkraft, vågkraft