näggum

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Interjektion[redigera]

näggum

  1. (dialektalt) nej minsann, banne mig
    1894: Bergslagstroll, Gustaf Fröding:
    Det stampade och trampade från alla fyra hållen, och näggum det var roligt, för jaggu var det trollen
    1926: Charlotte Löwensköld, Selma Lagerlöf:
    »Har du brev från henne själv, som visar, att hon är skyldig, så näggum du får resa härifrån, utan att jag har fått se det, sade prostinnan, som blev så häpen och ivrig, att hon fick en svordom på läpparna.
    Etymologi: nej (vid) Gud[1]

Källor[redigera]

  1. Adolf Noreen, Ordbok över Fryksdalsmålet, 1878