ondska

Svenska

Substantiv

Böjningar av ondska	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ondska	ondskan
Genitiv	ondskas	ondskans
Som förled i sammansättningar används ondske-.

ondska

1. (ålderdomligt) egenskapen att medföra olycka
2. /personifiering av/ det att mycket hemska saker inträffar; det att människor medvetet begår hemska handlingar

   Synonymer: elakhet, illvilja

Antonymer

• godhet

Besläktade ord

• ond

Sammansättningar

• ondskefull

Översättningar

engelska: evil (en) franska: mal (fr) m nederländska: kwaad (nl) n

polska: zło (pl) n spanska: mal (es) m tyska: Boshaftigkeit (de) f, Schlechtheit (de) f