orden

Svenska

Substantiv

Böjningar av orden	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	orden	orden	ordnar	ordnarna
Genitiv	ordens	ordens	ordnars	ordnarnas

orden

1. slutet samfund, ofta hemligt
2. böjningsform av ord

Översättningar

• engelska: order ^(en)
• tjeckiska: řád ^(cs) m
• tyska: Orden ^(de) m

Bokmål

Substantiv

Böjningar av orden	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	orden	ordenen	ordener	ordenene
Genitiv	ordens	ordenens	ordeners	ordenenes

orden m

1. ordning
2. orden

Danska

Substantiv

orden u

1. ordning
2. orden

Nynorska

Substantiv

orden m

1. ordning
2. orden