panteism
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av panteism | Oräknebart | |
|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | panteism | panteismen |
| Genitiv | panteisms | panteismens |
panteism
- uppfattningen att hela naturen, världen eller universum är besjälat av ett gudomligt väsen, som inte är något mer än detta
[redigera] Etymologi
Av grekiska πάν (pán, "allt") och θεός (théos "gud"). Först användes det besläktade ordet "panteist" år 1705 av en irländsk författare John Toland; en kritiker, J. Fay, använde 1709 motsvarande -ism.