polsk

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av polsk  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum polsk polskare  
Neutrum polskt
Bestämd
singular
Maskulinum polske polskaste
Alla polska
Plural polska
  Predikativt
Singular Utrum polsk polskare polskast
Neutrum polskt
Plural polska
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (polskt)?

polsk

  • uttal: poːlsk eller pɔlsk
  1. som har att göra med Polen
  2. som har att göra med polacker
  3. som har att göra med det polska språket
    1896 (8 okt): Sista nådestunden, sida 19 (Östgöta Correspondenten), Karl Torresani:
    Pan Broniecka tackade honom med ett ödmjukt Padam do nog - oföränderligt polskt uttryck, bokstafligen öfversatt med: "jag rullar mig i stoftet" och samtidigt tryckte han, artigt bugande, varmt Barcos hand.

Översättningar[redigera]

Sammansättningar[redigera]

språket
landet

Fraser[redigera]

Besläktade ord[redigera]

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

polsk

  1. polska

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

polsk

  1. polska