rök

Svenska

Substantiv

Böjningar av rök	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rök	röken
Genitiv	röks	rökens

rök

1. synliga små partiklar som uppstått då något brinner eller bränns

Besläktade ord

• ryka
• rykande
• röka
• rökande
• rökare
• rökelse
• rökeri
• rökig
• rökighet
• rökt
• rökning

Sammansättningar

• rökbastu
• rökbomb
• rökdykare
• rökfri
• rökförbud
• rökhosta
• rökpaus
• rökpipa
• rökruta
• röksanering
• röksignal
• rökstuga
• röksvamp
• rökutveckling

Fraser

• ingen rök utan eld

Översättningar

  

bokmål: røyk (no) m, røk (no) m danska: røg (da) u engelska: smoke (en) finska: savu (fi) franska: fumée (fr) f

nederländska: rook (nl) m nynorska: røyk (nn) m polska: dym (pl) m spanska: humo (es) m tyska: Rauch (de) m

Verb

rök

1. böjningsform av ryka
2. böjningsform av röka