rangordning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av rangordning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ rangordning rangordningen rangordningar rangordningarna
Genitiv rangordnings rangordningens rangordningars rangordningarnas

rangordning

  1. ordningsföljd av personer där de är placerade enligt sin högre eller lägre rang
  2. (utvidgat) ordning i vilken någon eller något behandlas eller placeras efter betydelse eller någon annan egenskap
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: rangordna, rangordnad

Översättningar[redigera]