rank

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av rank  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum rank
Neutrum rankt
Bestämd
singular
Maskulinum
Alla ranka
Plural ranka
  Predikativt
Singular Utrum rank
Neutrum rankt
Plural ranka
Kompareras inte.
Adverbavledning

rank

  1. lång och slank; särskilt om person
    Den ranka figuren, det fina ansiktet
    Ingen skulle tro, att hon, den rosenkindade, guldlockiga frun med den ranka jungfrugestalten redan är trettiofyra år.
  2. ostadig; särskilt om båt (ofta på grund av ringa bredd)
    då dessa starka fiskar plötsligt under upphalningen skjuter mot bottnen, är den ranka kajaken ganska lätt kantrad
    ett av sina våldsamma hostanfall, innan han kom upp i den ranka karriolen
    Synonymer: vek

Översättningar[redigera]

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av rank  Singular Plural
Nominativ rank ranks
Genitiv rank's ranks'

rank

  1. grad
  2. (schack) rad

Verb[redigera]

Böjningar av rank  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens rank ranks rank
Preteritum ranked
Perfektparticip ranked
Presensparticip ranking, vard. rankin'

rank

  1. ranka, rangordna