runka

Svenska

Verb

Böjningar av runka	Aktiv	Passiv
Infinitiv	runka	runkas
Presens	runkar	runkas
Preteritum	runkade	runkades
Supinum	runkat	runkats
Imperativ	runka	–
Particip
Presens	runkande, runkandes
Perfekt	runkad

runka

1. skaka

   Fredrika Bremer, Famillen H*** 1830-1831 Hennes Nåd runkade på hufvudet, såsom. till accompagnement af egna tankar.

2. (slang) masturbera, onanera, främst om manlig onani, men även i mindre utsträckning om kvinnlig sådan

   Han runkar minst en gång om dagen.

Synonymer

masturbera

dra en handtralla dra en Tarzan ha en dejt med Lena Handén ruska tupp

spela fickpingis spela skinnflöjt spela skinnbanjo åka skinnhiss

Översättningar

masturbera, onanera

• bokmål: runke ^(no), onanere ^(no)
• engelska: wank ^(en), jerk off ^(en), masturbate ^(en)
• franska: se branler ^(fr)
• isländska: runka ^(is)

Substantiv

Böjningar av runka	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	runka	runkan	runkor	runkorna
Genitiv	runkas	runkans	runkors	runkornas

runka

1. ett stångvapen med symmetriska, uppåtböjda sidoklingor

Isländska

Verb

runka

1. (slang, reflexivt:sér / sín) runka, onanera