sensus divinitatis

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Latin[redigera]

Substantiv[redigera]

sensus divinitatis

  1. (religion, filosofi) (hypotetisk) medfödd förmåga (sinne) att känna eller uppfatta gudomlighet
    Etymologi: Begreppet användes först av den fransk-schweiziske reformatorn Jean Calvin under 1500-talet.